And justice for all
Kategori: Huset, Så jag säger det
Igår var första dagen för inskolning på nya förskolan vilken pågick fram till 12:00 och därefter brakade helvetet lös. Ända sedan vi köpte detta hus har säljarna irriterat oss med nån form av skit. Det började med att mäklaren visade oss en hel del grejer säljarna gärna lämnade kvar ifall köparna så ville. Det var bland annat biljardbord, utemöbler mm. Ganska slitna saker, men som de inte behövde i nya lägenheten, men som vi kunde ha glädje av som nyblivna husägare. Jättebra tyckte vi!! Vi fick även frågan om vi ville köpa till en del annat och vi var bland annat intresserade av köksgruppen. Men istället för att vi bara sa vad vi var intresserde av så skulle de göra en lista. Till mailen kommer därefter ett jävla excelark över alla deras möbler där vi skulle fylla i och vad vi ville köpa och INTE. Så sjukt skrattretande. Som en jävla blankett till en myndighet liksom. Köpte vi alla deras möbler skulle vi få dem för 70000 och då hade de räknat genomgående lågt skrev de. Det var såklart inte aktuellt att köpa hela bohaget då vi med två barn i huset inte behöver tre dubbelsängar. Vi hade ju några egna möbler till råga på allt såsom sängar till var och en. Det visade sig bli starten till tre månaders tjafs. Till att börja med skulle de inte alls skänka något. Jo, en sak skulle vi "gratis" och det var delar till staketet som de ännu inte satt upp. Biljardbordet skulle de ha 6000 för. Oj, OK tänkte vi, det har vi inte råd med nu. Även matgruppen som vi från början ville köpa skulle kosta 6000. Då kollade vi Blocket på kul vad en sådan grupp normalt kostar. Tror ni inte att till vår vildaste fantasi ser exakt denna matgrupp. Alltså säljarna till vårt hus hade lagt ut matgruppen på Blocket, men inte till priset av 6000 utan 4000!!!!! Genomgående lågt????? Vi kunde ju bara inte tro våra egna ögon. Nånstans där kände vi liksom inte för att köpa nåt längre. Månaderna gick och så kom nu dagen i början av mars då huset äntligen blev vårt. Vi kommer hit och upptäcker att saker från objetsbeskrivningen saknas, en utedusch och inbyggda lampor hade de bara klippt av och alltså lämnat avklippta sladdar i taket. Vem fan gör så? Det är ju bara, bara, bara för att jävlas. Intensiv mailkontakt startades och det ena efter det andra arroganta och idiotiska svaret kom. Sa jag att lamporna satt i köket? Det gjorde de. På fullaste allvar vill de komma hit och skarva avklippta lampsladdar med sockerbitar. Det är "ju bara" att göra så. Och varför i hela helvetet kan man inte det då? Jo, för att i kök ska det vara jordat och att skarva dessa lampsladdar som är sladdar utan jord med nya lampor medför att de ojordade sladdsrumparna blir intallationskablar. Sen finns det ytterligare en anledning och ni får ursäkta om jag uttrycker mig tokigt här, men som jag fått det förklarat för mig så ska kabeln vara rätt dimensionerad dvs klarar av rätt ström utan att bli överhettad typ.
Som parentes till detta elenda kan jag tillägga att unde hela den här perioden som detta pågått så har vi inte sagt emot dem en enda sketen gång. Biljardbordet struntade vi i. Vi tackade vänligt för "offerten" och köpte också en bäddsoffa av dem. Allt för husfriden, allt för att inte bråka och allt för att bevara möjligheten att kunna ringa dem om man skulle behöva rådfråga något nångång. God råd är dyra kan jag nu konstatera att stämmer bra.
Igår kom dock den där lilla, lilla droppen som fick allt att rinna över för mig. Jag hade kunnat gått bärsärk till månen. Huvudet kokade, kinderna blossade och att inte få säga mitt hjärtas sanna mening sved som svavelsyra. Har det någonsin lönat sig nån gång att vara snäll och mesig? Verkar fan inte så bankade det i skallen. Jag som dessutom lovat mig själv att lägga av med att vara snäll och mesig precis efter julas av en annan anledning. Man får nämligen vara den som äter upp skiten tycker jag mig kunnat se vid 33-års ålder och det suger getpung på ren svenska. Så jag lyfta luren och ringde mäklaren och han fick veta att både han och jag levde och att såhär gör man fan inte. Stackars mäklare, men nu sitter jag här i mitt fina hus och väntar på att elektrikern ska ringa och att en utedusch kommer leverans inom en snar framtid.
Det tar på krafterna att skolas in och det tar på krafterna att gå i taket. Det var därför jag somnade klockan 20:00 med ungarna igår och det var därför inget recept på babyköttfärssås kom upp igår.
And justice for all... Bra platta!
Kan tillägga att riktigt internet får jag tillgång till den 23 mars. Allt bloggande sker på iPhonen med en mottagning som är sådär. Vi bor på landet.
