Nu har jag flyttat hemifrån - på riktigt!
Kategori: Allmänt, Så jag säger det
När min mamma gick bort för ganska precis 14 år sedan bodde jag i en liten minietta på Gärdet. Alla hennes förrådssaker var lyckligtvis bra packade och märkta, men var skulle jag göra av allt som det stod mitt namn på? Gamla skolböcker, leksaker och kläder som hon sytt åt mig som barn. Inget jag gärna ville kasta i all hets som det innebär att tömma någon annans hem samtidigt som begravning och allt annat ska ordnas och dessutom när man fortfarande ska sköta sitt vanliga liv med jobb etc. Som tur var kastade jag inte heller det utan körde helt enkelt hem kartongerna till min snälla pappa och hans förråd med orden "jag kommer tillbaka och tar tag i det här". Och det har jag alltså gjort nu efter 14 år. Igår gick jag igenom allt och summa summarum fick tre hela kartonger plus en vävstol och en gammal symaskin som varit min gammelfarmors hänga med hem. Tre kartonger gick raka vägen till Stadsmissionen och resten hamnade i sopen. Vilken lycka det var att få visa min 4,5-åring mina nötta och vällästa barnböcker. Typ alla Disneysagor och andra klassiker som Den fula ankungen och hans egna absoluta favorit - Bockarna Bruse. Fann även träpussel med söta gammeldagsa tryck på och skojiga Fragglarna plus hur mycket annat 80-taligt som helst. Alla fina kläder som mamma stickat och sytt kommer passa perfekt när dottern växer i dem framöver.
Med detta har jag inte en enda pinal kvar hos mina kära föräldrar. Jag har baske mig flyttat hemifrån.
Nu är det ännu mer kaos här hemma och nedräkningen pågår stenhårt tills hela flyttlasset går om snart tio dagar. Nu finns det ingen tid att löka utan bara öka. Ingen tid för rast och ro med andra ord. Packa packa packa!
Bland kaos, kartonger och komatta står denna klenod. En gång i tiden var denna Singer min mammas farmors.
En bananlåda med gamla klassiker. Inget hen och inget genustrams i sikte.
Känslan är som att ha fyndat på loppis. Ett urval: mitt älskade ponymemory, nätplastväskan i chockrosa och jojon som mest troligt är brorsans, men som jag med tungan utanför mun övade och övad med för att också få den jäkeln att rulla upp igen.
Mamma hade också leksaker från Fisher Price Toys. Denna från 1966 och den plingar dovt när figurerna gungar fram och tillbaka.
Foto: ingenrastingenro
